(Nedanstående text är inledningen till föreningens jubileumsskrift från 1999, skriven av Carl Otto Mattson.)

Norrköpings biodlareförening bildades vid ett möte i Sveasalen i juli 1919, samma år och samma månad som SR skapades genom en sammanslagning av de båda rivaliserande föreningarna SAB (Sveriges allmänna biodlareförening) och SB (Svenska biodlareföreningen)

Syftet med biodlareföreningarna var att värna biodlarnas intressen och att verka för att standarden på biodlingen höjdes. Till detta ändamål har det hållits kurser och demonstrationer, nya biraser har importerats och drottningar har köpts och odlats, nya kupor har introducerats – allt med syfte att öka avkastningen och göra biskötseln enklare och effektivare.

Alltsedan början på 40-talet har det hållits studiecirklar i Norrköpingsföreningen och ungefär lika länge har föreningen arbetat med honungsbedömning för att få upp kvaliteten på den saluförda produkten. Medlemsantalet i föreningen var som högst under kriget då biodlingen hade ett uppsving i samband med att sockret var ransonerat. Omkring 140 medlemmar noterades vid den tiden. Under senare år har siffran pendlat runt hundra medlemmar.

Många av föreningens medlemmar har ägnat sig åt drottningodling och nästan uteslutande är det de gula bina som det bedrivits avelsarbete kring. Esterön i Bråviken har sedan början på 70-talet tjänat som en renparningsplats för drottningodlarna. I olika omgångar har föreningen sökt driva egen föreningsbigård. I början på 50-talet fanns en sådan vid Grimstad, bigården övertogs efter några år av Olle Granberg och senare Pelle Ljungholm. I slutet av 70-talet höll föreningen sina nybörjarkurser vid Trädgårdsskolan i Himmelstalund och där fanns under ett tiotal år ett par samhällen och en observationskupa. På 80-talet fick föreningen disponera en inhägnad bit mark i Vasaparken där vi alltsedan dess haft några kupor stående med olika medlemmar som stått för skötseln.

Många eldsjälar har verkat i föreningen under de 80 år som gått. Nils Carlsson har med sina 40 år suttit längst i styrelsen, 25 av den som ordförande. Gösta Gustavsson var sekreterare i 25 år och satt totalt 33 år i styrelsen. Den meste föreningsmänniskan var dock Carl Hellqvist. Han var med från starten, först som sekreterare mellan 1919-31, kassör 1928-47 och ordförande 1932-45. Ivar Johansson och Carl Otto Mattson har båda arbetat i styrelsen under 22 år.

Den första kvinnan kom in i styrelsen 1960. Det var Elsa Pettersson och som en kuriositet kan nämnas, att när andra kvinnan noteras i funktionärslistan 1984, så var det hennes svärdotter Anette Pettersson. Idag är det kvinnliga inslaget betydande med bland annat en kvinnlig ordförande.